Globala migrationsströmmar

Kristofer Tamas, kanslichef vid Delegationen för migrationsstudier, berättade för den samlade gruppen politiker vid Eurpaforum Norra Sverige om den aktuella flyktingsituationen. Delegationen för migrationsstudier jobbar med att öka kunskapen om framtidens migrationspolitik och tar särskild hänsyn till frågor om integration på arbetsmarknaden.

244 miljoner personer är just nu migranter i världen. FN menar att var sjunde människa på jorden är en migrant, dock inte alltid på grund av konflikt.

57 procent av världens flyktingar finns i endast 10 länder. Under 2015 fick Sverige

162 00 asylsökande. Den genomsnittliga väntetiden för handläggning av sitt ärende är 230 dagar i Sverige.

- Syrier är den största gruppen invandrare jus nu. Familjeanknytning och skyddsskäl är de främsta anledningarna till varför människor kommer, säger Kristof Tamas.

Migration är en del av FN:s mål för en hållbar utveckling- Agenda 2030. Blad målen lyfter man behovet av fredliga länder och jämlikare förhållanden inom länder.

Den aktuella flyktingkrisen i Syrien gör att 4,7 miljoner människor flyr. Under 2015 tog EU emot 1 miljon flyktingar som ansökt om asyl, och fler finns som inte kommit in i ”systemen”.

EU bygger på fyra friheter, bland annat fri rörlighet för personer. Det innebär att yttre gränser byggts upp, något som blivit aktuellt under den rådande flyktingkrisen.

- I Ungern byggde man höga stängsel för att hålla flyktingar ute, vilket ledde till drastiska metoder för de flyktingar som ville komma in i EU, berättar Kristof Tamas.

Kostnaderna för gränskontrollerna är omdebatterat. EU har föreslagit att det ska finnas ett gemensamt gränsskydd där EU kontrollerar gränserna trots att det tidigare varit en fråga för den nationella suveräniteten.

Men EU försöker inte bara lösa problemen inom den egna unionen. Bland annat förs diskussioner med Turkiet där man försöker anpassa sig efter den rådande situationen. Flyktingar ges t.ex. möjlighet att jobba under asylprocessen. EU stöttar även Afrika ekonomiskt för att utveckla flyktingmottagandet där. Det talas om fler lagliga vägar in till Europa så att färre flyktingar ska tvingas resa över det farliga Medelhavet. Finansiering till olika stödprogram är också en av de lösningar som ses över.

 

Integration på arbetsmarknaden

I Sverige finns stora skillnader mellan kommunernas mottagande, något som kommer att ändras med den nya lagstiftningen om att alla kommuner ska ta emot flyktingar.

Vid delegationen för Migrationsstudier har man definierat fem faktorer som identifierar om integration på arbetsmarknaden kan lyckas:

  1. Skälet till invandring
  2. Humankapitalet
  3. Sociala nätverk
  4. Trösklarna till arbetsmarknaden
  5. Diskriminering

För en nyanländ är gapet stort till arbetsmarknaden jämfört med andra i Sverige. Endast 63 procent av de som funnits i Sverige i 15 år har ett arbete. Även andra generationens invandrare har ett högre utanförskap till arbetsmarknaden. Arbetslösheten i Sverige är högre än i de nordligaste länderna. Utmaningarna ligger i matcha den nyanlända kompetensen med arbetsmarknaden.

- Det finns mänga egenföretagare bland invandrarna, och det beror bland annat på att dessa inte får komma in på arbetsmarknaden och därför måste lösa det på ett annat sätt, säger Kristof Tamas.

Presentation: Globala migrationsströmmar

Senast ändrad: 2016-03-02 kl. 15:33